Musik och artificiell intelligens på Göteborgs universitet i november – Förlängd deadline för att skicka in ditt bidrag!

📆 Skicka in ditt abstract senast den 23:e Juli – så ses vi i Göteborg den 19-20 november 2025. Skriv upp det i kalendern!

Artificiell intelligens i musikens tjänst?

Artificiell intelligens har på kort tid blivit en central del av musikindustrin och musikskapandet. Från generativa AI-modeller för musikkomposition och produktion till algoritmisk rekommendationsteknik och automatiserad ljudanalys, omformar AI snabbt musiklandskapet. Denna konferens syftar till att utforska de möjligheter och utmaningar som AI innebär för musiklivet, musikbranschen och musikindustrin.

Call for Papers

Vi bjuder som vanligt in på bred front men välkomnar speciellt forskare och akademiker som bidrar med insikter om AI:s påverkan på musikens framtid. Hur förändras kreativa processer genom AI-stödda verktyg? Vilka juridiska och etiska frågor uppstår när AI genererar musik? Hur påverkas musikers och producenters yrkesroller i en tid av maskininlärning och automatisering?

Möjliga teman inkluderar, men är inte begränsade till:

• AI-genererade musikverk och dess estetiska och kulturella implikationer
• Artificiell kreativitet i komposition och produktion
• AI som verktyg i kreativa processer
• Upphovsrätt och äganderätt för AI-skapad musik
• AI i musikundervisning och pedagogik
• Musikrekommendationer och personaliserade lyssningsupplevelser
• Musik och maskininlärning: analys och prediktion av musikaliska trender
• AI och liveframträdanden: interaktivitet och nya sceniska uttryck

Konferensspråket är svenska men även engelska texter och presentationer är välkomna. Vi vill gärna höra från dig!

📝 Skicka in ditt abstract på cirka 300 ord till konferensbidrag@mirac.se senast den 23:e Juli.

Mer information

Konferensen äger rum på Göteborgs universitet och Chalmers från mitt på dagen den 19/11 till mitt på dagen den 20/11. Abstract skickas in senast den fredag den 13/6 till konferensbidrag@mirac.se och bör omfatta ca 300 ord. 

Datum: 2025-04-22

Tid:       17:3 0-18: 30

Plats:     Digitalt via Zoom

Närvarande: Thomas Florén , Martin Roos, Jan-Olof Gullö, Daniel Fredriksson, Jenny Karlsson , Jonas Bjälesjö, Toivo Burlin.

Närvarande:
Thomas Florén, Martin Roos, Jan-Olof Gullö, Daniel Fredriksson, Jenny Karlsson, Jonas Bjälesjö, Toivo Burlin.

§1 Val av ordförande och sekreterare för mötet
Beslut: Thomas Florén valdes till mötesordförande och Martin Roos till sekreterare.

§2 Val av justeringspersoner
Beslut: Jenny Karlsson och Jonas Bjälesjö valdes till justeringspersoner.

§3 Verksamhets- och kassaberättelse
Ordförande Thomas Florén läste upp verksamhets- och kassaberättelsen.

§4 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
Beslut: Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.

§5 Val av styrelse
Poster: ordförande (1 år, väljs av aktiva medlemmar), vice ordförande (1 år, väljs av aktiva medlemmar), sekreterare, kassör, övriga styrelseledamöter.
Beslut:
Ordförande: Thomas Florén
Vice ordförande: Martin Roos
Sekreterare: Martin Roos
Kassör: Jan-Olof Gullö
Övriga styrelseledamöter: Jenny Karlsson och Daniel Fredriksson

§6 Val av valberedning
Beslut: Årsmötet valde Toivo Burlin (sammankallande) och Jonas Bjälesjö.

§7 Fastställande av medlemsavgift
Beslut: Minst 250 kr per år. Styrelsen fick i uppdrag att under året se över medlemsavgiften.

§8 Övriga frågor
Diskussion om stadgeförändringar kopplat till medlemskategori: aktiv medlem vs stödmedlem.
Beslut: Styrelsen fick i uppdrag att under året se över strukturen för medlemskap.
Önskemål från kassören att eventuella uttag från kassan görs av minst två personer i förening.
Diskussion om samarbete med Musiksverige angående ansökan till KK-stiftelsen.

Musikkonferens

Artificiell intelligens i musikens tjänst?

Göteborg 19/11–20/11 2025

Artificiell intelligens har på kort tid blivit en central del av musikindustrin och musikskapandet. Från generativa AI-modeller för musikkomposition och produktion till algoritmisk rekommendationsteknik och automatiserad ljudanalys, omformar AI snabbt musiklandskapet. Denna konferens syftar till att utforska de möjligheter och utmaningar som AI innebär för musiklivet, musikbranschen och musikindustrin.

Vi bjuder som vanligt in på bred front men välkomnar speciellt forskare och akademiker som bidrar med insikter om AI:s påverkan på musikens framtid. Hur förändras kreativa processer genom AI-stödda verktyg? Vilka juridiska och etiska frågor uppstår när AI genererar musik? Hur påverkas musikers och producenters yrkesroller i en tid av maskininlärning och automatisering?

Möjliga teman inkluderar, men är inte begränsade till:

• AI-genererade musikverk och dess estetiska och kulturella implikationer
• Artificiell kreativitet i komposition och produktion
• AI som verktyg i kreativa processer
• Upphovsrätt och äganderätt för AI-skapad musik
• AI i musikundervisning och pedagogik
• Musikrekommendationer och personaliserade lyssningsupplevelser
• Musik och maskininlärning: analys och prediktion av musikaliska trender
• AI och liveframträdanden: interaktivitet och nya sceniska uttryck

Som alltid bjuder Mirac in på bred front och välkomnar alla bidrag som berör musikliv, musikbransch och musikindustri, men vi ser gärna bidrag relaterade till ovanstående teman.

Upplägg, datum och plats

Konferensen äger rum på Göteborgs universitet och Chalmers från mitt på dagen den 19/11 till mitt på dagen den 20/11.

Abstract skickas in senast den fredag den 13/6 till konferensbidrag@mirac.se och bör omfatta ca 300 ord. Konferensspråket är svenska men även engelska texter och presentationer är välkomna.

Varmt välkomna

Mirac, Göteborgs universitet & Chalmers

Sedan mitten av 1980-talet har uttrycket Det svenska musikundret varit föremål för
diskussion och analys. 2024 års konferens syftar till att utforska och problematisera detta
begrepp för att fördjupa förståelsen för det svenska musiklandskapet.

Begreppet har varit både flitigt använt och kritiserat. En framträdande kritik är att det
förenklar den varierade musikscenen i Sverige. Musiken är rik på olika genrer, stilar
och framgångsnivåer, vilket kan gå förlorat i en sådan generalisering.

Ofta används exempel som ABBA, Roxette, Avicii och Swedish House Mafia för att
förklara och illustrera detta fenomen, men dessa måste ses i en bredare historisk
kontext. Den svenska musikframgången kan härledas till en mängd faktorer,
inklusive ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden, samt globaliseringens
påverkan på musikindustrin. Vi är just nu även inne i en omvälvande förändring med
artificiell intelligens som kan förändra förutsättningarna radikalt.

Vi behöver också identifiera och analysera specifika strukturella faktorer som har
bidragit till denna framgång. Det inkluderar offentlig finansiering av musikutbildning
och kulturinstitutioner, samt politiska beslut som exempelvis påverkar upphovsrätt,
digital distribution – och kanske även arbetslöshetskassa.

Konferensen

Konferensen inleds med en intervju med Leif Pagrotsky, som enligt många är upphovsmannen till uttrycket. Efter det följer ett tiotal korta forskningspresentationer som hjälper oss att bättre förstå fenomenets orsaker och bakgrund, vilka som omfattas, och om det svenska musikundret finns även imorgon. Konferensen avslutas med en summerande panel med inbjudna gäster och forskare i vilken vi sammanfattar våra lärdomar.