Sedan mitten av 1980-talet har uttrycket Det svenska musikundret varit föremål för
diskussion och analys. 2024 års konferens syftar till att utforska och problematisera detta
begrepp för att fördjupa förståelsen för det svenska musiklandskapet.

Begreppet har varit både flitigt använt och kritiserat. En framträdande kritik är att det
förenklar den varierade musikscenen i Sverige. Musiken är rik på olika genrer, stilar
och framgångsnivåer, vilket kan gå förlorat i en sådan generalisering.

Ofta används exempel som ABBA, Roxette, Avicii och Swedish House Mafia för att
förklara och illustrera detta fenomen, men dessa måste ses i en bredare historisk
kontext. Den svenska musikframgången kan härledas till en mängd faktorer,
inklusive ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden, samt globaliseringens
påverkan på musikindustrin. Vi är just nu även inne i en omvälvande förändring med
artificiell intelligens som kan förändra förutsättningarna radikalt.

Vi behöver också identifiera och analysera specifika strukturella faktorer som har
bidragit till denna framgång. Det inkluderar offentlig finansiering av musikutbildning
och kulturinstitutioner, samt politiska beslut som exempelvis påverkar upphovsrätt,
digital distribution – och kanske även arbetslöshetskassa.

Konferensen

Konferensen inleds med en intervju med Leif Pagrotsky, som enligt många är upphovsmannen till uttrycket. Efter det följer ett tiotal korta forskningspresentationer som hjälper oss att bättre förstå fenomenets orsaker och bakgrund, vilka som omfattas, och om det svenska musikundret finns även imorgon. Konferensen avslutas med en summerande panel med inbjudna gäster och forskare i vilken vi sammanfattar våra lärdomar. 

Daniel Johansson skribent och analytiker på Musikindustrin.se, och en av grundarna till Mirac en gång i tiden, skriver om varför man inte bör missa att komma på årets konferens. Där skriver han bland annat:

”Jag har många gånger sagt att de mest intressanta forskningsfrågorna ofta kommer från de som är professionellt aktiva i branschen, ni vet ju ofta vart det finns ett glapp i kunskap och förståelse, samtidigt som det ibland är så att forskare har förmågan att skrapa under ytan och hitta vad som egentligen kanske ligger bakom, eller under, något.

Ta chansen att ställa de där frågorna på årets konferens, eller kom med inspel på resultat som presenteras, det är i diskussionerna som nya perspektiv och betraktelsesätt växer fram.”

Daniel johansson, musikindustrin.se

Daniel kommer också själv att medverka på årets konferens och presentera en studie som han gör tillsammans med Jonas Bjälesjö på Högskolan i Innlandet. I studien undersöker dom varför det finns så många svenska artister som strömmas oerhört mycket internationellt, samtidigt som dom är näst intill okända här hemma i Sverige. Det kommer bli riktigt spännande att få ta del av!

Den sista och avslutande panelen torsdag den 21 november är nu spikad! Panelen diskuterar det svenska musikundret, dess framtid och forskningsmöjligheter. Vi är glada över att kunna presentera dessa namn till panelen:

• Jenny Wilson, artist och professor i musikproduktion
• Ludvig Werner, VD för IFPI Sverige
• Eva Karman Reinhold, ordförande för SOM och musikjurist
• Mats Trondman, professor i kultursociologi
• Susanna Leijonhufvud, lektor i musikpedagogik

Panelen modereras av Thomas Florén och Martin Roos

Konferensen inleds med en intervju med Leif Pagrotsky, som enligt många är upphovsmannen till uttrycket. Han intervjuas av Thomas Florén & Linda Portnoff.

Efter det följer ett tiotal korta forskningspresentationer som hjälper oss att bättre förstå fenomenets orsaker och bakgrund, vilka som omfattas, och om det svenska musikundret finns även imorgon. Konferensen avslutas med en summerande panel med inbjudna gäster och forskare i vilken vi sammanfattar våra lärdomar.